År 1972 publicerade David Wilkins sin inflytelserika bok Linguistics in Language Teaching. I den konstaterade han bland annat att “Utan grammatik kan mycket lite förmedlas, utan ord kan inget förmedlas.” Och det går väl knappast att förneka att ett stort ordförråd är väsentligt om man ska kunna kommunicera framgångsrikt med andra, på modersmålet eller ett annat språk.
Forskning har visat att vi under de första 20 åren av våra liv årligen lär oss ungefär 1000 ordfamiljer, det vill säga grupper av ord som är besläktade med varandra, som t.ex. illustrera, illustrerade, illustrerad och illustration. En sexåring som börjar i förskoleklass har alltså ett ordförråd på mellan fem- och sextusen ordfamiljer, medan en student som just börjat på universitet känner till ungefär 20 000 ordfamiljer. Som jämförelse kan nämnas att man behöver ca. 7000 ordfamiljer för att kunna räkna med att förstå 98% av orden man hör, medan man behöver hela 9000 ordfamiljer för att kunna förstå 98% av en autentisk skriven text.
Som språklärare behöver vi alltså se till att ge våra elever ett gediget ordförråd i målspråket, och det bästa sättet att göra det tycks vara genom att uppmuntra dem att läsa! Det finns en stark korrelation mellan hur ofta vi läser och hur stort ordförråd vi har. Men hur får vi elever att vilja läsa på ett annat språk, när många inte ens läser böcker på sitt modersmål?
Några som har lyckats med det konststycket är Bodil Engelshtein och Fruta Habtom, som med sina kollegor har drivit ett framgångsrikt Läsprojekt i engelska för elever på Åsö vuxengymnasium. De även fått ett pris av Stockholms stad för sitt arbete. I det här avsnittet av Språklärarpodden berättar de för oss om projektet, dess upprinnelse, utförande och utfall.
