Få ämnen väcker så engagerad debatt bland lärare som användningen av digitala resurser i språkundervisningen i skolan. Nya digitala verktyg ger dagens språklärare och elever helt nya resurser att använda i klassrummet, men samtidigt finns det många röster som menar att betydelsen av digitala verktyg är överskattas och att viss digital teknik kanske till och med bromsar i stället för att främja inlärningen. Utvecklingen av tekniken går snabbt och överlag finns det än så länge inte någon söker forskningsbaserad grund att stå på när det gäller elevers användning av olika typer av digitala resurser och vilken effekt dessa kan få på elevernas inlärning av språk i praktiken.
I det här avsnittet berättar Lisa Källermark Haya, fil. lic och gymnasielärare i engelska och spanska, om sin forskningsstudie som handlar om vilka val, handlingar och uttalanden som elever gör när de är ute på nätet under ett temaarbete i spanska. Studiens resultat visar bland annat att eleverna använder andra resurser för att utföra sitt arbete än de som läraren menade skulle vara viktiga för dem, och att eleverna är mer inriktade på slutprodukt, medan läraren fokuserar på arbetsprocess. Utifrån sina resultat samtalar Lisa Källermark Haya med Tore Nilsson och Pernilla Rosell Steuer om hur forskning och beprövad erfarenhet kan hjälpa oss att få en ökad kunskap om vad elever verkligen gör när de ska arbeta på internet i skolan, samt hur vi som lärare kan resonera om digitala verktyg i dagens språkundervisning utifrån övergripande språkdidaktiska överväganden.
Det finns trots allt en hel del spännande forskning om digitala verktyg att ta del av, och en del av den nämns också som referenser i avsnittet. Den som vill botanisera i litteraturen kan fördjupa sig i följande studier och rapporter:
Altstaedter, L. L., & Jones, B. (2009). Motivating students' foreign language and culture acquisition through web-based inquiry. Foreign Language Annals, 42(4), 640-657. doi:10.1111/j.1944-9720.2009.01047.x Cassany, D., & Ayala, G. (2008). Nativos e inmigrantes digitales en la escuela. Participación educativa: revista del Consejo Escolar del Estado. 9(4), 57–75. Consejo Escolar del Estado. Estling Vannestål, M., & Granath, S. (2008). IKT i språkundervisningen i teori och praktik. In S. Granath & B. Bihl & E. Wennö (Eds), Fönster mot språk och lit- teratur. Karlstad: Karlstads universitet: Centrum för Språk- och litteraturdidaktik. Fredholm, K. (2015). The pupils, the computer and the language: studies of the effects of school computerisation on pupils’ attitudes. Writing strategies and written text production in upper secondary school Spanish classes. [Licentiate thesis, in print]. Studier i språkdidaktik 12. Stockholm: Department of language education. Jewitt, C. (2008a). Multimodality, media, learning and identity. Medien Journal, 32(1), 31-40. Samuelsson, U. (2014). Digital (in)equality? ICT use in school and pupils' techno- logical capital. Jönköping: School of Education and Communication. Selwyn, N. (2011). Schools and schooling in the digital age. A critical analysis. London: Routledge. (2011a). Eleverna och nätet. PISA 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa och värdera digital information (No. 361). Stockholm: Skolverket. Svensson, P. (2008). Språkutbildning i en digital värld: informationsteknik, kommunikation och lärande. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.Taalas, P., Tarjanen, M., Kauppinen, M., Pöyhönen, S. (2008). Media landscapes in school and in free time – two parallel realities? Digital Kompetanse 3(4), 240-256.
