I det här avsnittet pratar vi om träningsklockor. Vad är bra och dåligt med dom och hur skulle de möjligen kunna användas i framtiden. Varje år genomför organisationen American College of Sports Medicine (ACSM) en undersökning kring träningstrender inför det kommande året. Etta på årets lista, precis som förra året, var wearable technology, alltså teknikprylar man har på sig när man tränar, som till exempel en träningsklocka. Det finns ett uttryck som heter biohacking som innebär att man manipulerar biologiska system eller använder sig av exempelvis teknik, tillskott eller olika psykologiska knep. Här kommer alltså aktivitetsmätare in i bilden.
Vi diskuterar utifrån några vetenskapliga studier där den ena har undersökt hur data från aktivitetsprodukter skulle kunna förbättra möjligheten att förutsäga att ett influensautbrott är på gång och den andra har tittat på hur exakta olika träningsklockor är på att mäta hjärtfrekvens och energiförbrukning. Vi pratar också om vår egen förkärlek till att mäta vår träning.
Lyssnarfrågan handlar om ifall man som kvinna kan, eller bör, anpassa sin träning efter menstruationscykeln för effektivare resultat.
Länkar till artiklarna vi nämner i avsnittet:
ACSM – Worldwide survey of fitness trends for 2020:
Lancet digital health 2020:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2589750019302225?via%3Dihub
Hur exakta är träningsklockor:
https://www.mdpi.com/2075-4426/7/2/3
Om periodisering av träning under menstruationscykeln (Svensk Idrottsmedicin):
https://www.sls.se/globalassets/sfaim/dokument/tidningen/nr-3-2017-.pdf
DN-artikel; Så vet du om du övervakas av dina apparater:
https://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-vet-du-om-du-overvakas-av-dina-apparater/
Influensarapport från Folkhälsomyndigheten
